Brott och straff 4

Förvaltnings- och skattedomstolar

Stockholms kammarrätt har sitt ursprung i Kammarkollegium, som i början av 1600-talet inrättades för att pröva ärenden rörande räkenskaper för kronans egendom. 1695 inrättades Kammarrevisionen för kollegiets dömande och revisionella funktion, och 1799 kallades den Kungl Maj:ts och rikets kammarrätt. Denna kammarrätt hade befogenhet att döma i fråga om brott- och tvistemål med anknytning till kronans räkenskaper, dvs man kunde klaga på landshövdingens beslut hos kammarkollegium och kammarrätt. 1694-1811 fanns även amiralitetskammarrätt med en avdelning i Karlskrona och en i Stockholm. Den handlade observations- och balansmål samt fel i flottans räkenskaper. Arkivet omfattar 17 volymer (Krigsarkivets beståndsöversikt 2 s 501). Dessutom finns en volym 1762-67 från amiralitetskammarrätten vid Göteborgs eskader (KRA 6 s 72). Det fanns även en kammarrätt vid Arméns flotta (=skärgårdsflottan) i Stockholm.

Under 1800-talet blev kammarrätten i större utsträckning en besvärsinstans. Sedan början av 1900-talet har den revisionella delen tagits bort och den dömande har inriktats på överklaganden i skattemål och förvaltningsärenden t ex beslut enligt sociallagstiftningen eller andra beslut om tvångsåtgärder mot personer. Stockholms kammarrätt var ett centralt ämbetsverk, som 1942 blev besvärsinstans för överklagade taxeringar från prövningsnämnd (jfr 3.7). 1972 delades den i två regionala domstolar: kammarrätten i Stockholm med 9 avdelningar (av vilka två fanns i Sundsvall) och kammarrätten i Göteborg med 6 avdelningar (SFS 1971:289). 1974 ombildades avdelningarna i Sundsvall till en självständig kammarrätt och 1977 inrättades ny kammarrätt i Jönköping (1977:937, ändrad 1984:962).

Stockholms distrikt omfattar Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Gotlands och Västmanlands län

Göteborg: Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län

Sundsvall: Kopparbergs, Gävleborgs samt övriga Norrlandslän

Jönköping: Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge och Örebro län

Den största gruppen mål utgörs av skattemål men dessutom handläggs körkortsmål, byggnads- och vägmål, hälsovårdsmål och mål avseende socialtjänstlagen. Kammarrätten prövar också kommunalbesvär, som enligt 1991 års kommunallag kallas lagprövning; det är de fall då enskild kommunmedlem överklagar lagligheten i kommunalt beslut. Från kammarrätt kan man överklaga till Regeringsrätten, som inrättades 1909, som högsta domstol i förvaltningsmål (SFS 1909 s 38).

Enligt 1956 års taxeringsförordning, som trädde i kraft 1958, blev prövningsnämnden ren besvärsinstans. Prövningsnämndens kansli vid länsstyrelsen var arkivbildare. Vid länsstyrelsereformen 1971-07-01 ersattes prövningsnämnden av länsskatterätt (SFS 1971:291 Förvaltningsprocesslagen), som fortfarande låg inom länsstyrelsen och handlade överklagade taxeringar. Dessutom fanns 1971-79 länsrätt 1 (1971:52, 455) som handlade förvaltningsmål t ex socialvårdsärenden. 1975-79 fanns i varje län fastighetstaxeringsrätt, som prövade överklagade fastighetsdeklarationer vid fastighetstaxeringen 1975. Både länsskatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt 1 uppgick från 1979-07-01 i den nuvarande länsrätten, som bröts ur länsstyrelsen och fick Domstolsverket som administrativ myndighet (1979:165, 573).

De allmänna förvaltningsdomstolarna har till främsta uppgift att lösa konflikter mellan enskilda personer och statliga eller kommunala myndigheter. Skattemålen är den största gruppen, dit de kommer när beslut av skattemyndighet (se 3.2) överklagas. Kommunal socialnämnds (se 20.5) beslut överklagas också till länsrätt, liksom beslut av allmän försäkringskassa (se 35.2). En stor ärendegrupp är körkortsmålen, dvs om körkort ska återkallas vid förseelser mot trafik- och nykterhetslagar. Från 1994 är länsstyrelsen första instans i fråga om körkort och länsrätten andra.

I mål enligt lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU-mål) beslutar länsrätten om barn eller ungdomar behöver omvårdnad utanför sitt eget hem. Länsrätten beslutar också om vård av missbrukare och om psykiatrisk tvångsvård. Andra måltyper är fastighetstaxering, vägtrafikskatt och bilregistrering. 1994 blev länsrätten överklagandeinstans för mål om studiestöd, kriminalvård, stöd och service till funktionshindrade m m.

Akterna i de flesta mål gallras; enbart domarna bevaras. Från och med 1991 års taxering läggs vid skattemål upp en akt, som sedan följer målets handläggning till länsrätten och arkivläggs hos skattemyndigheten, alltså den första myndigheten som fattade beslut i ärendet, sedan målet slutligt avgjorts i länsrätt. När mål överklagas till kammarrätt och eventuellt regeringsrätt, arkivläggs akten hos dessa domstolar, utom körkortsmål, som skickas tillbaka till länsrättens arkiv.

Källa Förvaltningshistorik

2 jun 2014