Efter 50 år kom sanningen fram

 

 

Bara en månad gammal lämnades Axel Tingberg (1879-1959)
bort och placerades senare i fosterhem i 15 år.

Ge inte upp, ta mod till dig – och sök för all del i inkommande handlingar. Ibland har man tur. Men att hitta okända föräldrar är inte alltid så lätt.


Ingen i släkten kände till honom, visste inte ens att han fanns. Han fick aldrig se sin mamma – och pappan var okänd.

Axel Tingberg (1879-1959) kunde fått ett bättre liv.
Berättelsen i dag handlar om hur det, trots allt, går att spåra ett livsöde. Den ledtråd som fanns var en adress från 1945 då hans mamma dog.

Allt började då Amanda Tingberg just slutat som servitris på nöjespalatset Berns salonger i Stockholm. Den blott 20-åriga flickan blev med barn – utan att vara gift. Detta var en stor skandal på den tiden. Och pappan till barnet kunde sannerligen inte tänka sig något bröllop.

Amanda Hellström (f. Tingberg) talade aldrig om för sina tre barn
att de hade ett halvsyskon som hette Axel.

Amanda Tingberg var född i Småland, men kom till Stockholm med sin familj redan som liten flicka. Hon blev 86 år, men hade aldrig talat om för sina tre barn (Hans, Bengt och Greta) att de hade ett halvsyskon som hette Axel. Detta hade hon hållit hemligt.

Via kyrkoböcker följde jag Axels liv från 1879 och framåt. Det blev ett 30-tal flyttningar. Han gifte sig 1910, fick en dotter (Siri) 1911 och en son (Stig) 1918. Det blev skilsmässa 1938, men Axel var senare sambo med en kvinna och bodde på Vindö i Stockholms skärgård i många år. Eftersom jag var nyfiken och ville veta mer om Axel Tingberg och hans familj ringde jag sonen Stig. Ja, först fick jag samla mod, förstås.

Hans Hellström hade gärna velat möta sin halvbror
men låg döende i cancer när han fick veta sanningen.

Det var ju faktiskt 50 år sedan släkten talat med varandra senast. Hur skulle han reagera? Jo, han blev både överraskad – och glad. Jag förklarade vem jag var, att Axel var en halvbror till min frus farfar Hans Hellström (1887-1945).
Och så berättade Stig sin fars historia.

Axel Tingberg hade lämnats bort till Allmänna Barnhuset redan när han var en månad gammal. Han placerades sedan ut i fosterhem i 15 år.
- Axel träffade aldrig sin mor i vuxen ålder, han talade aldrig om henne. Fadern visste han inget om. Axel hade det besvärligt när han var liten, var som en främmande fågel, for mycket illa.

Efter tiden som fosterson blev han dräng hos en del bönder, men senare i livet hade han många titlar. Axel blev med tiden en ansedd ladugårdsförman, bland annat vid Härsby herrgård på Lidingö. Men han var även stensättare, rallare, bergsprängare. Han var skogshuggare i Norrland, arbetade på tegelbruken i Sörmland, byggde vägar och järnvägar. Och när det passade var han skomakare, precis som hans morfar hade varit en gång i tiden. Fast det hade ju Axel ingen aning om.

Greta Johnson (1894-1993) var inte hemma när Axel Tingberg
kom med en bukett blommor. De träffades aldrig.

Men hur gick det till när Axel placerades på barnhem? På en av mina resor besökte jag Stockholms stadsarkiv. Där hittade jag ett register över inkommande späda barn för Allmänna barnhuset 1879: Axel Fredrik Tingberg, nr 9187 samt hänvisning till arkivnummer på boken. Där fanns en del intressanta uppgifter.
Men så envisades damen i personalen:
- Sök i inkommande handlingar!
- Äsch, tänkte jag, det kan väl inte ge något.
Men jag gav mig, gjorde som hon sa. Och där fanns han, Axel Tingbergs far!

De gulnade handlingarna berättade att nyblivna mamman Amanda Tingberg var fattig och sjuk. Samtidigt intygades att fadern, pontoniern vid Kongl Pontonier Bataljonens andra kompani no 53 Johan Fredrik Lindström, saknade tillgångar till vård och underhåll. Därefter beslutade Fattigvårdsnämnden att Axel skulle lämnas till Barnhuset.
Ett intyg visade att Axel var frisk.
Jag ringde Axels son Stig igen och sa, ordagrant:
- Din farfar heter Johan Fredrik Lindström och var född den 25/6 1853 i Johannes församling, Stockholm!
Nu hade Stig fått både en farmor (som han tidigare inte visste namnet på) och en farfar – bara på några månader.

Carl Hellström.

Axel hade faktiskt också lite tur under sin tid på Vindö. En dag, när en ångbåt lade till, ropade en dam:
- Heter du Tingberg?
- Ja, svarade Axel.
- Då vet jag vem din mor är, svarade damen.
Några år senare utspelade sig ett liknande samtal då damen meddelade:
- Du, nu vet jag att din mor är död. Det finns pengar att hämta där!
Axel sökte upp Amandas man, kamrer Carl Hellström, på Sankt Eriksgatan i Stockholm. Till Stig har Axel berättat att ”han tog mig i hand, hälsade och skakade min hand, tittade på mig länge och sa: Jaha, är detta Axel. Jag har hört talas om dig”.

 

De tre barnen till Amanda och Carl Hellström:
Hans (f. 1887), Greta (f. 1894) och Bengt (f. 1889).

Bouppteckningen fick göras om. Helt plötsligt fanns det ett barn till. Ett födelsebevis skakades fram. Och Axel fick sitt arv. Amanda hade med tiden blivit en välbärgad dam i den fina societeten. Under en kort tid skötte hon Stallmästaregården. Så det blev en bra slant över till Axel.Axels halvbror Hans Hellström, civilingenjör och vd för Kalmar verkstad, fick nyheten. Men han låg döende i cancer på Karolinska sjukhuset. Och sa:
- Åh, har jag en bror! Så roligt. Honom skulle jag vilja träffa!
Men allt var för sent.
Att få se halvbrodern Bengt gick inte heller. Han hade som sjöman flyttat till Argentina och avlidit där redan 1918.
Kvar att söka efter var alltså Greta, som var gymnastikdirektör.
Axel köpte en bukett blommor och ringde på hennes dörr. Flera gånger. Men ingen öppnade, hon var inte hemma.

Här är Axel Tingberg med sonen Stig (f. 1918) och barnbarnet
Monica (f. 1944). Axel Tingberg avled på Vindö ålderdomshem
i Stockholm i mars 1959.

Det tog 50 år innan släktbanden knöts igen. Men tiden tycks ha stått stilla. När vi möttes för första gången tittade Stig på oss länge innan han sa:
- Jaha, detta är alltså mina släktingar. Jag har hört talas om er!
Vi har nu setts både i Halmstad, där Stigs familj har ett sommarhus, och i Helsingborg.
Jag ringde Stig så sent som i tisdags. Familjen mår bra. Ett barnbarn har just blivit läkare.

Roland Classon

Publicerad 2000-11-16

http://hd.se/familj/slaktforskning/2000/11/16/efter_50_aar_kom_sanningen_fram/#more-50

25 jun 2014