Brott och straff del 3

3 Hovrätt

Hovrätt inrättades 1614 efter tyskt mönster för att ersätta kungen som högsta instans, men redan efter några år återinfördes möjligheten att vädja till kungen. Högsta domstolen inrättades 1789 för att ersätta kungen. Till hovrätt hörde advokatfiskalsämbete till 1970.

Svea hovrätt tillkom 1614, därefter kom hovrätter i Åbo för Finland och i Dorpat för de baltiska provinserna. Göta hovrätt inrättades 1634 för Götalandskapen. Enligt 1734 års lag vädjade man direkt till hovrätt från häradsrätt i brottmål, men i tvistemål måste man gå till lagmansrätt i andra instans, tills den avskaffades 1849. Hovrätt för Skåne och Blekinge inrättades 1820 i Kristianstad och flyttade på 1910-talet till Malmö. 1936 kom hovrätten för Övre Norrland i Umeå, 1948 för Västra Sverige i Göteborg. Hovrätten prövar numera domar från tingsrätt och är första instans, om underrättsdomare anklagas i samband med tjänsteutövning.

Hovrätten skulle från början granska samtliga domar som medförde dödsstraff, dvs dessa verkställdes inte förrän hovrätten godkänt dem. I hovrätten dömde jurister, som skulle kunna korrigera lokala felaktiga domar. Hårda domar i underrätt kan alltså ha mildrats i hovrätt. Till hovrätt kunde man också vända sig med klagomål över landshövdingens utslag i utmätningsmål - landshövdingen var överexekutor(jfr 3.6). Landsförräderi gick direkt till hovrätten, liksom stämplingar mot kungen, kungahuset eller rikets frihet. Tvister om arv efter adelsmän samt förmynderskap över dessas barn handlades av hovrätt enligt adelns privilegier 1723. Hovrätten dömde också i sådana brottmål, där adelsman förverkat liv, ära, adlig frihet, gods eller arvsrätt, liksom i fråga om dueller och andra slagsmål mellan adelsmän. Domaren på orten fick rannsaka i dessa mål men inte döma. En del av detta adelsprivilegium upphävdes 1864 men den ekonomiska delen först 1916. SFS 1915:577 upphävde 1723 års privilegier. Hovrätt hade dock överinseende över fastställda adliga förmynderskap t o m 1924.

Hovrätten var administrativ myndighet för häradsrätterna i distriktet och även för rådhusrätter från 1965, tills Domstolsverkets föregångare inrättades i Jönköping 1971. Svea hovrätt fungerade i vissa fall som överordnad rätt för hela landet under förra delen av 1800-talet att döma av diarier 1835. Hovrätternas arkiv innehåller förutom egna protokoll och handlingar de från underrätterna insända s k renovationerna, dvs avskrifter av domböckerna. Dessa insändes ursprungligen på 1500-talet till kungliga räknekammaren för kontroll av att kronan fick in sina böter. Senare insändes de till advokatfiskalen fram till 1970. Renovationer från hovrätten för Skåne och Blekinge har flyttats till riksarkivet (SFS 1971:784 § 11).

Göta hovrätts arkiv finns kvar i Jönköping. De äldre adliga bouppteckningarna och konkursakterna gallrades under senare delen av 1800-talet (gallringsbrev utfärdades 12/10 1860, 1/12 1887 osv). Svea hovrätt, som lämnat sitt arkiv till riksarkivet, är däremot väl bevarat. Hovrätten för Skåne har levererat äldre material till landsarkivet i Lund. Hovrätten för västra Sverige har deponerat material hos landsarkivet i Göteborg.

Krigshovrätt var 1916-49 formellt en avdelning inom Svea hovrätt, men arkivet har av praktiska skäl förtecknats tillsammans med den äldre krigshovrätten. Arkivet finns på Riksarkivet. 1/7 1994 överfördes bostadsdomstolens verksamhet till Svea hovrätt, som också är vattenöverdomstol.

Källa Förvaltningshistorik

 

19 maj 2014