Folke Bernadotte af Wisborg, född 2 januari 1895 i Stockholm (folkbokförd i Oscars församling), död 17 september 1948 i Jerusalem (mördad), var en svensk arméofficer, rödakorsledare och diplomat, som bar den luxemburgska adelstiteln greve af Wisborg. Han var son till prins Oscar Bernadotte och dennes hustru Ebba Munck af Fulkila och därmed kusin till Gustaf VI Adolf.
Under andra världskrigets slutskede ledde Folke Bernadotte flera räddningsaktioner för Röda Korset. Höstarna 1943 och 1944 organiserade han krigsfångeutbyte, där 11 000 krigsfångar fick återvända till sina hemländer via Sverige. Från februari 1945 var han i Tyskland och träffade då Heinrich Himmler, som blivit befälhavare för hela armén efter attentatet mot Hitler året innan. Folke Bernadotte hade ursprungligen i uppdrag av regeringen att sammanföra norska och danska politiska fångar i Tyskland. Han tog hjälp av 250 personer och 75 vitmålade bussar, lastbilar och ambulanser för att transportera fångarna till ett läger där det svenska Röda Korset väntade och skulle vårda dessa personer. Lägret låg i Neuengamme utanför Hamburg. Ytterligare förhandlingar ledde till att Bernadotte fick transportera dessa till Sverige. Bernadotte lyckades även redan i februari 1945 utverka tillstånd att hemföra svenska kvinnor, som vunnit tyskt medborgarskap genom att gifta sig med tyska män. Under senare förhandlingar lyckades han ytterligare utverka rätt att föra ut även andra grupper. 24 april 1945 fick han av Himmler i uppdrag att framföra ett förslag till Västmakterna om att Tyskland skulle kapitulera för dem på Västfronten och i Danmark och Norge. Via svenska utrikesdepartementet framfördes förslaget för de allierade 26 april 1945 men det kom att avvisas
http://sv.wikipedia.org/wiki/Folke_Bernadotte
