Herdaminne är den etablerade benämningen på ett vetenskapligt grundat, personhistoriskt uppslagsverk omfattande samtliga präster i ett stift, vanligtvis från medeltiden till nutiden (det vill säga till bokens utgivningsår).

Uppgifterna i ett herdaminne omfattar för varje biograferad präst vanligen fullständigt namn, födelseort och -datum, föräldrar, dödsort och -datum, utförlig meritlista över utbildning och innehavda tjänster och uppdrag, uppgifter om hustru eller man och barn, med födelse- och dödsdatum och yrkesangivelse. Oftast finns också ett porträtt. För varje präst (dock ej för dem som levde vid bokens tryckning) finns också en vetenskapligt grundad essä som beskriver livsgärningen och karaktäriserar personen. Herdaminnet publicerar också en förteckning över prästens utgivna skrifter och uppgifter om källorna för framställningen. Biografierna är vanligtvis ordnade pastoratsvis efter prästens sluttjänst.

I flera svenska stift pågår aktuell herdaminnesforskning och flera av nedan förtecknade arbeten är oavslutade. Med anknytning till herdaminnena skall ses de i de flesta stift förekommande parentationerna vid prästmötena. Genom de så kallade minnesteckningarna sammanfattas då de senast bortgångna prästernas livsgärning. Minnesteckningarna utges vanligtvis som en tryckt bok, som hålls tillgänglig för allmänheten.

Parallellt med herdaminnena har sedan 1700-talet i de olika stiften utgivits ett stort antal biografiska matriklar, som redovisar personhistoriska fakta om prästerskapet (och förhållanden rörande de olika församlingarna) i ett visst stift vid en viss tidpunkt. Gränsen mellan herdaminne och matrikel kan ibland vara flytande.

Dessutom har under 1900-talet utgivits ett antal biografiska matriklar som redovisar prästerskapet i hela riket. Sådana utgavs av Håkan Th. Ohlsson 1901, 1914 och 1934 och av Ivar Hylander 1970.

Genom herdaminnena och de olika typer av matriklar som utgivits är Svenska kyrkans prästerskap den biografiskt mest genomarbetade yrkeskåren i Sverige. Denna typ av omfattande uppslagsverk finns också för de andra lutherska länderna.^[1]

Ordet herdaminne tycks vara skapat av Nils Aurelius när han 1785 utgav ett prästbiografiskt uppslagsverk för Strängnäs stift. Förebilden var en motsvarande bok över statliga ämbetsmän, utgiven 1745 av A A von Stiernman med den långa och beskrivande titeln "Swea och Götha höfdinga-minne eller En chronologisk längd och förtekning uppå öfwer-ståthållare, general gouverneurer, gouverneurer, landshöfdingar, lagmän, ståthållare och commendanter i konungariket Swerige och desz underliggande land och herrskaper tilhopa dragen så af tryckta som handskrefna bref och handlingar, ifrån de äldsta tider in til närwarande, och med korta underrättelser angående desze herrars och mäns ätter, föräldrar, tid efter annan beklädda embeten, sköldemärcken, giften, födelse- och döds-år."

wikipedia